AKTUELLT FÖRETAG FÖRENINGAR PRO LILJENDAL LILJENDAL FÖRSAMLING REKOMMENDATIONER LINKAR

 

 


Kommunstyrelsen i Liljendal kommun
Bäckasgränd 1A
07880 Liljendal

ANMÄRKNING MOT LILJENDAL KOMMUNS FRAMSTÄLLNING TILL STATSRÅDET OM KOMMUNINDELNINGEN

FUSIONSORSAK


En fusion skall inte ske för fusionens skull, utan för att det finns grundade orsaker att tro att det är för allas bästa med tanke på framtiden. Så är det inte i detta fall. En trovärdig och hållbar argumentation för fusion finns inte, utan grunderna är godtyckliga och varierande. Man hänvisar till bl.a. Lag om en kommun- och servicestrukturreform 9.2.2007/169, men i 5 § i denna lag står det:

I en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare.

Ingen instans har bekräftat att en fusion där befolkningsunderlaget skulle utgöra drygt 15000 invånare skulle fylla ramlagens krav. M a o hänvisar man till en sak, men åtgärden har ingenting med själva saken att göra i o m att kraven inte uppfylls.

Däremot kan man konstatera att hälsovården i Lovisanejden sköts över de nuvarande kommungränserna och uppfyller de kriterier ramlagen ställer. Bl.a. håller man på att skapa en samkommun av denna typ i Närpes med omliggande kommuner. Kust-Österbottens samkommun för social- och primärhälsovård kommer att överta anordnaransvaret för vården från 1.1.2009.

Avsikten med lagen är att skapa förutsättningar och att stärka servicestrukturen. Det centrala i reformen är att förbättra produktiviteten och organiseringen av servicen.

Vidare konstateras i von Martens utredning på s.18:
Man kan inte säga att kommunernas ekonomiska realiteter på kort sikt skulle tvinga Lovisa-nejdens kommuner att gå samman.

Man kan m a o konstatera att man inte är tvungen att genomföra denna fusion och då undrar man varför skall man vidta åtgärder som inte tjänar något till och som inte uppfyller de krav och lagar man hänvisar till?

Kommunindelningsutredaren Christel von Martens utdömer så kallat fördjupat samarbete för att det blir odekomkratiskt, oekonomiskt och krångligt.

På ett allmänt plan kan man förundra sig över med vilken juridisk expertis von Martens omyndigförklarar ramlagen för kommun- och servicestrukturreformen som stiftades 2005. Varför erbjöds i så fall samkommuns- eller värdkommunsmodellen över huvudtaget som alternativ till fusion för alla små kommuner?

Folkomröstning och lösningar för de krav lagen ställer
I von Martens utredning, s 4, hänvisas till den rådgivande folkomröstningen då man talar för fusion. Den rådgivande folkomröstningen gällde uttryckligen en fusion av fem kommuner, inte fyra kommuner, och det för att uppfylla ramlagens krav.

Vidare står det i samma utredning på sidan fyra i andra stycket:
”Lovisanejdens samarbetsdelegation (SAD) fattade redan den 9.11.2006 med anledning av den kommande ramlagen att göra en utredning över fusion av kommunerna och intensifierat samarbete kommunerna emellan.”

I sista meningen i samma stycke står det:
”Samtliga kommuner stod därigenom utan någon lösning på de krav som ramlagen stipulerar och finansministeriet beslöt att tillsätta en kommunindelningsutredare.”

Orsaken till avsaknad av lösning på de krav ramlagen ställer var att alternativet intensifierat samarbete aldrig ordentligt utretts. En utredning där bägge alternativ parallellt jämförs från början till slut ur bl.a. ekonomiskt perspektiv har aldrig presenterats objektivt.

T.ex. när det gäller en eventuell fusion av Vanda och Helsingfors konstaterar Vanda stadsfullmäktiges ordförande Tapani Mäkinen att fördelar och nackdelar bör utredas och att dessa uppgifter skall presenteras innan beslut fattas. Vi har aldrig fått nackdelarna presenterade, inte fördelarna för den delen heller!

LAGSTIFTNINGEN

Kommunindelningslagen 9 §


I 9 § i kommunindelningslagen som berör avtal om ordnande av förvaltning och service står det att till avtalet skall fogas en plan över hur kommunernas servicestrukturer samordnas så att lönsamheten, effektiviteten och produktiviteten förbättras. En plan har bifogats avtalet, men det framgår inte på något sätt att lönsamheten, effektiviteten och produktiviteten förbättras.

Personalen har ett anställningsskydd på fem år. En del av kostnadseffektiviteten är en mindre organisation. Det finns inga planer på hur den framtida organisationen skall se ut, endast att det skall finnas 7 chefer. Att ge ett godkännande för detta avtal utan specifika framtidsplaner möjliggör att man bygger upp en organisation med nuvarande anställda som grund och efter fem år kommer denna organisation inte att minska.

Kommunallagen

Som grund för detta samgångsavtal har man haft Christel von Martens utredning, men i denna utredning står det bl.a:
s.38: Den nya kommunen har en ekonomisk sett bra utgångspunkt. De övriga kommunernas överskott förmår väl överlappa underskotten i Strömfors.

I kommunallagen står det att de förtroendevalda skall arbeta för kommunens och invånarnas bästa. Att godkänna samgångsavtalet med tanke på ovannämnda citat ur utredningen är inte att arbeta för kommunens bästa, ty det betyder att de skattemedel som har samlats in i Liljendal och som våra invånare förväntar sig att skall användas för deras bästa används för att täcka andra kommuners underskott.

Avtalsjuridik

Avtal är skriftliga överenskommelser om rättigheter och skyldigheter. I avtalet finns det flera meningar som innehåller:
 I mån av möjlighet
 Avsikten är
 Strävar till
Dessa formuleringar förpliktar inte avtalsparterna och saknar betydelse ur avtalsjuridisk synpunkt.

På någon av mina frågor konstaterade representanterna för Liljendal kommun att det var en misslyckad formulering. Vid det skede då ett avtal godkänns, skall alla misslyckade formuleringar vara eliminerade.

Organisationskommissionen

Enligt mina uppgifter är det länsstyrelsen som utser organisationskommissionen på förslag av kommunstyrelsen. Med vilken juridisk befogenhet tillsätter organisationskommissionen tjänstemän, eftersom länsstyrelsen ännu inte har utsett denna kommission?

När denna kommission senast utsåg nya chefer på basen av intern ansökan, fick bl.a. jag hemskickat protokollsutdrag av en anonym person. Detta material talade emot valet av chefer. När jag frågade om detta val och grunderna för valet, fick jag som svar att man ansåg sig ha situationen under kontroll.

Inte hade man fått det, men ändå visste man att det var skickats anonymt till vissa personer och att anonyma brev inte beaktas. Det var inte fråga om anonyma brev, det var fråga om protokollsutdrag som borde ha utretts innan valet fastställdes.

Med tanke på avsaknaden av juridisk befogenhet och förfaringssättet vid valet av chefer, anser jag organisationskommissionen helt klart har överskridit sina befogenheter.

Personalfrågor

I fusionsavtalet på sidan 10 i kapitel 6 som berör personalen står det i fjärde stycket i punkt 2:
”Undanröja överlappningar inom förvaltningen, klarlägga personalens arbetsfördelning och stärka arbetstagarnas specialkunnande.”

Är det att undanröja överlappningar då man utser en grundtrygghetschef när det redan från förut finns en? Är det att stärka arbetstagarnas specialkunnande då man utser en grundtrygghetsschef som inte har formell kompetens?

Trots allt så står det i von Martens utredning s 20:
Den kommunala sektorn är en mycket arbetsintensiv sektor och om en fullgod service skall kunna tillhandahållas så krävs det kompetent och motiverad personal.

Man baserar ju fusionen och fusionsavtalet på denna bristfälliga utredning.

DEN FRAMTIDA SERVICEN

För att klara av de utmaningar vi står inför i framtiden måste vi fusionera oss, vi klarar inte av kraven som en självständig kommun. Detta är vad man påstår.

Vi klarar inte oss själva nu heller, utan vi är beroende av samarbete. Ingen av kommunerna i fråga klarar av all service själv, inte ens Lovisa, t ex primärhälsovården sköts av en samkommun och för jourverksamheten ansvarar Borgå sjukhus.

På vilket sätt kommer de vidtagna åtgärderna att förbättra situationen i framtiden?

Det finns ingenting som man har som ett konkret mål. Ingenting kommer att förändras till det bättre för kommuninvånarna.

Det dominerande i denna fusion är personalen och dess ställning.

Antti Moisio och Roope Uusitalo har gjort en undersökning om hur kommunsammanslagningar påverkar kommunernas utgifter:

Mitään näyttöä liitosten aikaansaamasta tehokkuuden kasvusta ei kuitenkaan ole; kuntaliitosten jälkeen kuntien asukaskohtaiset menot ovat pikemminkin kasvaneet kuin pienentyneet. Kuntarakenteen muutokset eivät ole säästäneet kuntien menoja. Kuntien yhdistyminen saattaa silti olla monessa tapauksessa järkevää, mutta helppoa ratkaisua kuntatalouden ongelmiin liitokset eivät tuo.

Källa: Antti Moisio och Roope Uusitalo: Kuntien yhdistymisten vaikutukset kuntien menoihin, s. 61.

M a o löser inte fusioner i sig själv ekonomiska problem. Om man kommer att spara in på utgifter, så beror det mera på den globala finanskrisen än på själva fusionen!

DEMOKRATI

Man påstår att för att få en fungerande demokrati är fusion det enda alternativet, demokratin blir lidande vid ett fördjupat samarbete. Påstående är inte baserat på fakta.

För närvarande är Liljendal representerat i samtliga interkommunala organ. Som exempel kan nämnas primärhälsovården, den specialiserade sjukvården, brand- och räddningsväsendet samt landskapsförbundet. Vilken representation och vilka påverkningsmöjligheter kommer Liljendal att ha i framtiden?

Peder Nielsen har vid Uppsala universitet skrivit en avhandling om hur kommunindelningen påverkar demokratin.

När två kommuner slås ihop till en påverkas demokratin negativt, konstaterar Peder Nielsen i sin avhandling.. Den optimala indelningen består istället av små och enkärniga kommuner.

Peder Nielsen studerar i sin avhandling hur den kommunstruktur som uppstår vid kommunsammanläggning påverkar den kommunala demokratin. Undersökningen visar att demokratin i vissa avseenden riskerar att påverkas negativt. Bland annat konstaterar han att det politiska deltagande i vissa avseenden, till exempel medborgarnas kontakt med kommunpolitiker, är klart högre i små än i stora kommuner.

Vidare tenderar gemenskapen mellan invånare från olika kommundelar att vara större och förtroendet för kommunens politiker att vara högre i kommuner som består av en dominerande tätort än i kommuner som består av flera tätorter. Sammantaget pekar resultaten på att den ur demokratisynpunkt optimala kommunindelningen består av små och enkärniga kommuner.

Källa: Uppsala universitet, pressmeddelande 2003-11-27

HUR PÅVERKAS LILJENDAL AV EN FUSION?

Förvaltningsspråket

Vi avstår från vårt förvaltningsspråk. Hur kommer den svenska minoritetens intressen att tillgodoses vid en fusion? Redan avtalet talar sitt tydliga språk!


På avtalets sista sida, sid 13, står det i kapitel 10:
Om det förekommer motstridigheter mellan avtalets språkversioner iakttas den finskspråkiga versionen.

Hur är det möjligt att man har en sådan formulering i ett avtal? Som svenskspråkig fullmäktigeledamot har jag fått en svenskspråkig version av avtalet. Det material som tilldelas skall vara korrekt och bindande.

Beskattningen

Vid senaste fullmäktigemöte 12.11.2008 förslogs att den allmänna fastighetsskatten skulle höjas från 0,5 % till 0,7 % trots de inledande orden om hur bra det går för Liljendal i detta nu. Varför? Jo för att harmonisera med de övriga kommunerna.

Jordbrukare är de som i främst drabbas om den allmänna fastighetsskatten höjs och med tanke på deras ekonomiska situation jordbrukarna står inför anser jag inte att detta är skäligt. Liljendal är en jordbrukarkommun och förslaget röstades omkull, men hur går det om vi fusioneras och ett nytt fullmäktige beslutar om saken?

Bör observeras att fastighetsskattens ursprungliga avsikt var att samla in medel för underhåll av gator. I Liljendal har det beviljats verksamhetsbidrag och grundförbättringsbidrag åt enskilda väglag. Kommer de enskilda väglagen i framtiden också att erhålla bidrag, kommer fastighetsskatten att rättvist fördelas, så att alla vägar och gator underhålls jämlikt?

Av sammanslagningsunderstödet har 150 000 € reserverats för enskilda vägar, men detta är endast en engångsföreteelse. Hur ser framtiden ut?

Vägskyltar

Om vi fusioneras, skall alla vägskyltar i Pernå och Liljendal bytas ut, så att det finska språket kommer överst.

Först talar man om de ekonomiskt dåliga tiderna, sedan vill man slösa med resurserna. I andra fusioner har man bl.a. avtalat om att skyltarna tills vidare får kvarstå, trots att de t o m är enspråkigt finska.

De flesta vägskyltar är tvåspråkiga och fyller därmed sin funktion. Förhållandet mellan de olika språken förändras inte på lokal nivå trots fusion. Eftersom denna förändring inte sker på ”naturlig väg”, utan p g a en konstgjort omorganisering, kunde man ha avtalat om att skyltarna inte byts ut på en gång.

Äldreomsorg

Vilka garantier finns det för att våra åldringar skall få vård i sin gamla hemkommun, på den ort där de har sina anhöriga och vänner?

När livet går mot sitt slut, skall man då kanske vara tvungen att sitta i en gungstol långt borta från ens familj och vänner, kanske bland främlingar, och reflektera över livet som gått? Skall man kanske i sin ensamhet sitta och minnas den gamla goda tiden då Liljendal var självständigt?

Vi har en trevlig och idyllisk omgivning för våra åldringar i Liljendal. Kommer man att satsa på underhåll av bostäderna om det finns tomma bostäder annanstans? Kommer man att kanske försöka minska på de lokala utrymmen för att istället koncentrera allting till en större enhet? När pengarna inte räcker till, vilken service kommer man att dra in på?

Barnomsorg

Hur kommer man i framtiden att beakta föräldrarnas önskemål gällande barndagvårdform och plats?

Kan man eventuellt bli hänvisad en dagvårdsplats var som helst inom den nya kommunens gränser?

Taxiservicen

Bussförbindelser är inget att räkna med, t.ex. i Hopom har vi inga bussförbindelser förutom skoldagar. För den som inte har bil, är taxi det enda alternativet för att ta sig fram. Att beställa en taxi från Lovisa centrum är betydligt dyrare än att beställa den från Liljendal. Detta är en tilläggskostnad som kunden, d v s kommuninvånaren, måste betala.

Taxiförbundet har själva meddelat om denna olägenhet vid fusioner.

Liljendal kommun finansierar dessutom den beställningstaxitrafik, som betjänar Liljendalbornas behov. Tryggas denna service i framtiden?

Jaktvårdsföreningen

Det finns 298 jaktvårdsföreningar i vårt land. Verksamhetsområdet för en jaktvårdsförening utgörs av en kommun, ifall inte annat bestämts. Man har i många fall sammanfört två eller tre kommuner till en jaktvårdsförening. Hur kommer det att ske med jaktvårdsföreningarna i våra kommuner? Vi har efter sammanslagningen 3 jaktvårdsföreningar i en kommun? Tvångssammanslås dessa eller förblir de verkande på sitt ursprungliga område? Som medlem i Liljendal jaktvårdsförening vill jag veta hur dess framtid påverkas.

Samservicekontor

Kommer det att finnas ett samservicekontor i Liljendal efter fusionen? Flera kommuninvånare tror att vi kommer att ha ett samservicekontor i Liljendal. Så kommer det nödvändigtvis inte att vara. ”Nya Lovisas” stadsdirektör Olavi Kaleva uttalar följande i Borgåbladet, torsdagen 21.08 s. 4 :

I fusionsavtalet finns nämnt att samservicepunkter skall finnas inom området. – Det är inte närmare definierat var de här punkterna skall placeras, säger nya Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva. Det finns inte heller några regler om att det borde finnas en samservicepunkt i varje gammal delkommun. (Källa: Borgåbladet, s 4, artikel: Nya Lovisa får näringsutvecklingsbolag)

AVSLUTNING

Detta fusionsavtal stöder inte samhället som helhet och en hållbar utveckling. Man borde uppmuntra kommunerna till att lösa sina problem, inte att missköta sin ekonomi, vilket ett godkännande av detta avtal och beslut innebär för Liljendals del. Vi sparar in här för att ge åt andra kommuner, där man inte lyckats sköta sin ekonomi. I detta nu-läget gynnar inte en fusion invånarna i Liljendal kommun och konkret fakta över att det i framtiden skulle göra det har inte presenterats.

Jag föreslår att man avbryter fusionen av dessa fyra kommuner och går in för ett samarbete, som man gjort hittills. Lagen ger möjlighet för ett fördjupat samarbete och detta alternativ borde tas i betraktande.

Lyckas inte ett samarbete, då är det brist på respekt för andra människor, och då skall de tjänstemän som har svårt att samarbeta bytas ut. Idag så poängteras samarbetsförmåga vid anställning av personal, torde även gälla kommunal sådan.

Fusionen mellan Pernå, Liljendal, Lovisa och Strömfors är inte verklighetsbaserad utan det är fråga om ett politiskt och språkpolitiskt maktspel där invånarna får betala ett högt pris för ingenting!

Detta är ett kort sammandrag av mitt material. För mera information, vänligen kontakta undertecknad.

Högaktningsfullt,
Annika Lindfors

Kommuninvånare och fullmäktigeledamot i Liljendal


© CASTRIX 2008