SVAR PÅ LILJENDAL KOMMUNSTYRELSES UTLÅTANDE ANGÅENDE  Dnr 03974/08

Enligt uppgifter jag fått, har kommunstyrelsen i Liljendal kommun godkänt föredragandes förslag till utlåtande angående Dnr 03974/08 så som utlåtandet formulerades i möteskallelsen. Jag önskar härmed att framföra mina synpunkter på detta utlåtande och samtidigt korrigera sakfel.

Kommunstyrelsen konstaterar att besväret mot kommunfullmäktiges beslut § 13 den 11.6.2008 grundar sig huvudsakligen på politiska bedömningar och bör därför i sin helhet förkastas.

Än en gång, som så många gånger under denna fusionsprocess, framförs uttalanden utan att desto närmare förklara på vad man baserar sina uttalanden.

Vad avses egentligen med uttalande om att besväret är politiskt?

Besväret innehåller en mängd bedömningar som till sin karaktär är politiska. Denna mening är helt befängd och saknar helt relevans. Vad avses med politisk karaktär? Och vad har det överhuvudtaget med saken att göra? Jag baserar mitt besvär på de juridiska aspekterna:

* Obehörighet för tjänst

* Diffusa och lagstridiga meningar i avtalet och de juridiska förpliktelser de medför

* Försummelser i möteshandlingarna

-    Det enda sättet man kan få detta till ett politiskt besvär är om man läser von Martens utredningen:

7. att kommunerna tillsätter en organisationskommission med 13 medlemmar och personliga ersättare så att organisationskommissionens politiska sammansättning motsvarar hela nejdens politiska sammansättning i enlighet med senaste kommunalval. Detta innebär att inget parti bör ha enkel majoritet i organisationskommissionen.  (s. 45)

Därmed är detta avtal politiskt utformat. Ursprungligen var avsikten att organisationskommissionen skulle bestå av 15 medlemmar, varav tre från Liljendal. Nu är sammansättningen 13 medlemmar varav endast två representerar Liljendal. Detta är dock något jag aldrig har påtalat i politisk mening, även om jag anser att Liljendal bör representeras av tre medlemmar i likhet med Pernå och Strömfors, framför allt med tanke på de här tills uppnådda resultaten.

ALLMÄNT OM DETTA BESVÄR

Lag om en kommun- och servicestrukturreform 9.2.2007/169:

5§ I en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialväsendet som är nära anslutna till primärvärden skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare.

Det är helt korrekt att formuleringen ”åtminstone ungefär 20 000 invånare” är diffus. Jag kan mycket väl förstå att man skulle godta denna fusion om Lappträsk skulle ingå, och man därigenom skulle uppnå ett befolkningsunderlag på 18700 personer. Lappträsk ingår inte och eftersom de västra byarna i Pernå har anhållit hos finansministeriet om att bli införlivade med Borgå och området Haavisto-Vastila skall införlivas med Kotka, återstår ca 15 000 personer.

I Regeringens proposition 155/2006, s. 101, står följande under beredningsskedet :

Enligt primärkommunsmodellen skulle en kommun utformas av ett pendlingsområde eller någon annan funktionell helhet. Målet var att bilda kommuner med minst 20 000 invånare. I de fall där det inte fanns förutsättningar att bilda en kommun med minst 20 000 invånare skulle det bildas ett basservicedistrikt som skulle ansvara för ordnandet av basservicen. Enligt distriktsmodellen skulle ett social- och hälsodistrikt ansvara för ordnandet av tjänster inom socialvården, primärvården och specialomsorgerna. Målet för social- och hälsodistriktets befolkningsunderlag var minst 100 000 invånare. Social- och hälsodistriktet skulle vara indelat i serviceområden med ett befolkningsunderlag på minst 20 000 invånare.

I övrigt använder man formuleringen ”åtminstone ungefär 20 000 invånare”, men med tanke på ovannämnda citat, torde 25 % överskrida gränsen för ”åtminstone ungefär”. I beredningsskedet torde man inte ha avsett en så här stora avvikelse, ej heller har någon instans bekräftat detta skriftligen. Jag har vid flera tillfällen frågat efter detta dokument. Ett sådant dokument har inte presenterats.

I denna lag, så som i de flesta, finns det utrymme för undantag och det vore omöjligt att skriva ut alla tänkbara undantag i en lag. Man kan däremot ange vad som kan anses vara tillräckligt vad gäller befolkningsunderlaget med hänsyn till eventuella undantag. Trots allt är det fråga om ekonomiska uträkningar och vilket invånarantal det bör finnas för att trygga servicen i framtiden.

Vidare påstår man att man strävar till att bilda ett samarbetsområde med Lappträsk. Att man strävar till ett samarbetsområde med Lappträsk betyder inte nödvändigtvis att så sker.

Kommunstyrelsen hänvisar i sitt svar till ”Quo Vadis – Lovisanejden”-utredningen. Denna utredning kunde inte omfattas av fullmäktigen i Lovisanejdens fem kommuner och lades därmed på hyllan.

Men om man tar sig friheten att hänvisa till en utredning som lagts på hyllan, anser jag mej ha rätten att hänvisa till en utredning som man aldrig diskuterat: Antti Moision ja Roope Uusitalon tutkimus:
Kuntien yhdistymisten vaikutukset kuntien menoihin. Ett direkt citat:

Monet kunnat ovat taloudellisissa vaikeuksissa väestön ikääntyessä ja palvelujen kysynnän kasvaessa. Monessa kunnassa myös työikäisen väestön poismuutosta johtuva verotulokertymän pieneneminen vaikeuttaa tulojen ja menojen tasapainottamista. Kuntien yhdistäminen suuremmiksi kokonaisuuksiksi, joissa kunnalliset palvelut voidaan tuottaa pienemmillä yksikkökustannuksilla, on toki mahdollinen ratkaisu tähän ongelmaan. Mitään näyttöä liitosten aikaansaamasta tehokkuuden kasvusta ei kuitenkaan ole; kuntaliitosten jälkeen kuntien asukaskohtaiset menot ovat pikemminkin kasvaneet kuin pienentyneet. Kuntarakenteen muutokset eivät ole säästäneet kuntien menoja. Kuntien yhdistyminen saattaa silti olla monessa tapauksessa järkevää, mutta helppoa ratkaisu kuntatalouden ongelmiin liitokset eivät tuo. (s. 60)

PERSONALFRÅGOR

Jag baserar mitt besvär på rådande situation. Påståendet att hälsodirektören för samkommunen för hälsovården i Lovisanejden går i pension är något inte ens förtroendevalda inom samkommunen är medvetna om. Hälsodirektören, i likhet med övriga anställda, åtnjuter ett anställningsskydd på fem år.                                             

Grundtrygghetschefen i Lovisa anställdes efter en gemensam överenskommelse kommunerna emellan. Vilka kommuner? Denna fråga har aldrig diskuterats i varken Liljendal kommuns styrelse eller fullmäktige, inte ens kommenterats. Jag förstår inte vad det har med den saken att göra, jag har aldrig kritiserat det val Lovisa gjort. Jag anser att det är bra att kommunen satsar på kompetent personal. Min kritik gäller att man förutom nämnda tjänsteinnehavare tilldelar en icke kompetent person samma tjänst. Den helhetsbild som behovet av behövlig personal baserar sig på har heller aldrig presenterats för förtroendevalda som skall ta ställning till fusionen!

I kommunindelningslag 19.12.1997/1196 15 § står följande:

Kommundirektörstjänsten i en kommun som upplöses upphör när ändringen i kommunindelningen träder i kraft. Innehavaren av tjänsten förflyttas till en för honom eller henne lämplig tjänst eller ett för honom eller henne lämpligt arbetsavtalsförhållande i den kommun som utvidgas eller i den nya kommunen. Angående kommundirektörens ställning och rättigheter gäller i övrigt vad som bestäms i 13 §. (9.2.2007/170)

Är de kommuner som upplöses fler än en, skall fullmäktige i den kommun som utvidgas eller i den nya kommunen besluta vilka av tjänsterna som upphör när ändringen i kommunindelningen träder i kraft. På innehavarna av tjänster som skall upphöra tillämpas vad som föreskrivs i 1 mom

Kan man verkligen anse att grundtrygghetschef är en lämplig tjänst för kommundirektör Sten Frondén i o m att formell kompetens saknas? Betyder inte formuleringen ”en lämplig tjänst” en tjänst för vilken personen har behörighet?

Att besätta en tjänst med en person som inte har formell kompetens är en ovilja att blicka fram mot de utmaningar och förändringar framtiden står inför, framför allt med tanke på att två tjänsteinnehavare med formell kompetens står till förfogande.

De krav som ställs gällande behörighet och kompetens skärps hela tiden. Vad är det för mening med att man ständigt skärper kraven angående behörighet, om dessa krav ändå inte följs?

Det är bra att folk vill studera och fortbilda sig, men när man skall tilldela en person en lämplig tjänst, då är det det förflutna som gäller, vad man har presterat och vad man har kompetens för, inte vad man tänker studera och vad man tänker åstadkomma. När nya meriter finns att påvisa, då kan nya tjänster diskuteras, förutsatt att det finns lediga sådana.

Och naturligtvis gäller det även de övriga kommundirektörerna, de skall tilldelas en tjänst som motsvarar deras kompetens. Jag förväntar mig att så har skett.

Dessutom står det i Regeringens proposition 155/2006, s. 95:

Personalens arbetsuppgifter och den plats där arbetet utförs kan emellertid ändras. En persons ordinarie lön kan också sjunka på grund av att kravnivån enligt arbets- och tjänstekollektivavtalet är lägre i den nya uppgiften eller tjänsten.

SVENSKSPRÅKIGT AVTAL

Kommunen ger felaktiga uppgifter angående det svenskspråkiga avtalet. Jag har inte varit invald som Liljendal kommuns representant till den förhandlingsgrupp som utformade avtalet!

Eftersom kommunstyrelsen själv har haft en representant i denna förhandlingsgrupp finner jag detta uttalande mycket märkligt och undrar om personen överhuvudtaget har varit närvarande vid dessa förhandlingar.

Bakgrund

När den första förhandlingsgruppen tillsattes var jag invald. När jag invaldes sades det att det är fråga om att nu utreda fusion eller fördjupat samarbete för fem kommuner, inte fyra.  Jag valdes för att representera fördjupat samarbete. Vid första mötet öppnade ordförande mötet med orden: Vi är här för att diskutera fusion.

Alternativet fördjupat samarbete hade försvunnit mellan det att jag blev vald och att förhandlingsgruppen sammankallades till sitt första möte. M a o hade fusionsbeslutet fattats redan.

Jag poängterade avtalsformuleringen angående språkversionerna i denna förhandlingsgrupp. Detta tog man inte någon större notis om, utan fortsatte vidare i avtalstexten.

Vid ett annat tillfälle när jag uttryckte min åsikt, konstaterade ordförande att Liljendal borde få ordning på sin grupp. Alltså, en kommun och en åsikt! Vad gör jag då överhuvud taget med i denna grupp, eftersom tre talar för fusion och en för fördjupat samarbete och gruppen skall ha en åsikt??!!

När fullmäktigeförsamlingen i Lappträsk, efter omröstning, beslöt att stanna utanför fusion , beslöt man att gå vidare med en fusion av fyra kommuner. Bl a uttalade sig kommundirektör Sten Frondén i radion strax efter att man går vidare med fyra kommuner, trots att ett sådant beslut inte fattats i något förtroende organ i Liljendal. Även den rådgivande folkomröstningen gällde uttryckligen fem kommuner, inte fyra.

Man föreslog först att samma grupp skulle fortsätta, varpå jag konstaterade att jag sitter inte med i en grupp som vägrar att förhandla om annat än fusion, eftersom denna fusion inte uppfyller ramlagens krav. Härmed valdes Kristina Lindfors att delta i möten, eftersom hon även motsatte sig fusion. Hon deltog på ett möte, till flera möten kom ingen kallelse. Jag har inte heller fått en enda möteskallelse till  denna förhandlingsgrupp. Resultatet av vad denna förhandlingsgrupp kom fram till finns som bilaga i min ursprungliga besvärsskrift, d v s själva avtalet.

Den språkliga aspekten

Som svenskspråkig fullmäktigeledamot fick jag en svenskspråkig version av avtalet. Det är helt korrekt att jag inte bett om en finskspråkig version. Som fullmäktigeledamot med svenska som modersmål i en kommun, där svenska är majoritetsspråk, är det min rätt att det jag godkänner skall presenteras på mitt modermål utan klausuler om att om det förekommer skillnader mellan de olika språkversionerna, så är det den finska versionen som gäller.

Låt mig poängtera att det är juridiken jag ifrågasätter. Jag skulle inte heller godkänna ett avtal, där det stod att om det förekommer skillnader mellan den svenska och den finska versionen, så är det den svenska som gäller.

Hur förhåller sig juridiken till det, att om jag skulle godkänna en svenskt text i god tro och sedan skulle det i ett senare skede framgå att den finskspråkiga texten skiljer sig från den svenskspråkiga? Att godkänna denna klausul är att godkänna ett avtal man inte läst.

Som en invald fullmäktige ledamot kan jag inte ta mej sådana friheter för min kommuns del och jag anser att ett sådant förfarande skulle vara att missbruka det förtroende mina väljare gett mig.

För min del är det oväsentlig om det är brukligt eller inte att infoga klausuler av denna typ i avtal. För mig gäller den juridiska aspekten och det avtal jag skall ta ställning till.

Slutsats

Om man inte ens vet vem som är invald i förhandlingsgruppen, hur kan man då veta vad man förhandlar om?

HÄNVISNIGAR TILL MÖTESHANDLINGARNA

Kommunstyrelsen hänvisar i sitt utlåtande till att jag har en link till Finansministeriets utredning på min egen hemsida. Detta är inte helt korrekt. Min egen hemsida är http://www.castrix.com och linken finns på sidan http://www.liljendal.info.

När jag blev invald i fullmäktige konstaterade jag att bl.a. att den information som finns på internet om företag i Liljendal är mycket begränsad. Jag valde att på eget bevåg skaffa www.liljendal.info och byggde där upp ett företags- och föreningsregister på egen tid, i hopp om att utveckla min hemkommun och få den framåt. Detta bevisar också att jag blickar framåt, trots att kommunstyrelsen påstår annat i början av sitt utlåtande. Jag gör det i enlighet med kommunallagen, jag gör vad jag kan för den kommun jag representerar. Mitt mål är att man skall kunna hitta tillgänglig service i Liljendal, om man så vill. Visst äger jag sidan, men det är inte min hemsida, det är en sida med information om Liljendal, inte om mej.

När jag märkte att information om fusionen började bli rätt bristfällig och ensidig, började jag igen, på eget initiativ, att samla linkar och information på dessa sidor. Jag strävar till att i mån av möjlighet förse mina besökare med den information jag har.

Frågan gäller inte om jag hade tillgång till all information, frågan gäller korrekt förfarande. Jag har tillgång eller vet var allting finns, men fullmäktige består också av 16 andra ledamöter. I lagen stipuleras hur möteshandlingarna skall presenteras. Den som skall fatta beslut skall få materialet presenterat i korrekt form. Det är stunden som gäller, man kan inte förvänta sig eller kräva att alla förtroendevalda skall spara allt som skickats ut i ett tidigare skede för andra möten.  

Man korrigerade misstaget genom att dela ut nya kopior dagen innan mötet, efter ordinarie postgång, och utan meddelande därom. Först när mötet skulle inledas frågade man mej om jag fått de nya kopiorna.

Bland dessa handlingar fanns nu även en plan för ordnande av förvaltning och service på svenska. I den bifogade hälsningen (bilaga A7) står det att denna version är samma som godkändes av fullmäktige 17.12.2007 § 43. I avtalet, s 2, står det dock att som bilaga finns den plan som samarbetsdelegationen godkände 4.12.2007. Helt konkret är det möjligt att dessa två bilagor skiljer sig från varandra. Hur är det med den juridiska aspekten om dessa två skulle skilja sig från varandra av någon orsak? Vad har man då egentligen godkänt? Den plan som finns nämnd som bilaga till avtalet, samma plan bör bifogas möteshandlingarna.

Slutsats

Igen en gång försöker man dra uppmärksamheten bort från själva förfarandet. Man skriver hur jag vet och har all information. Jag har aldrig påstått att jag inte har fått all information, jag skriver om ett okorrekt förfarande vid utdelandet av möteshandlingarna och bilagorna. Man bör också ta i betraktande att jag är inte den enda som sitter i fullmäktige i Liljendal, där finns också 16 st andra, av vilka alla verkligen inte är data- och internetexperter. Alla har inte ens en adsl-anslutning.

KOMMUNALLAGEN

Kommunallagens paragrafer torde gälla existerande kommuner, inte framtida kommuner. Om man tolkar dessa fyra kommuner som en kommun kan man säga att paragraferna har följts, men i detta nu är Liljendal en självständig kommun och därmed har inte paragraferna följts.

Det finns ingenstans bevisat att detta är till Liljendals fördel. Läs avtal och dylikt med tanke på Liljendal, var finns det något som talar för att denna fusion är till Liljendals bästa?

Man bör också komma ihåg att detta avtal endast är i kraft i tre år.

Det står dessutom i von Martens utredning att de övriga kommunernas överskott förmår mer än väl täcka underskottet i Strömfors! Kan detta anses vara till Liljendals fördel?

De förpliktelser fusionsavtal medför är ett anställningsskydd på fem år för de kommunalt anställda, jag kan inte anse att det är en kommuns primära uppgift. En kommuns primära uppgift är att tillgodose sina invånares behov och intressen. Givetvis bör man vara mån om sina anställda, men inte till den grad att invånarens behov och intressen negligeras. Som Liljendalbo vill jag utveckla min kommun och min boendemiljö. De skatteintäkter som fås från Liljendal bör komma våra egna invånare tillgodo, inte andra kommuners.

Dessutom är det ett faktum, att man prioriterar olika saker i städer och på landsbygden. Varför eliminera denna skillnad? Jag har valt att bo på landet och i Liljendal för att jag tycker om små enheter och trivs i naturen. I artikeln i Suomen Kuvalehti 36/2006, klassas Liljendal som Finlands lyckligaste småkommun, ty bl a tröskeln till kommunkansliet är låg. Vi människor vill inte alla ha samma sak, vi uppskattar inte samma saker, vi prioriterar olika. Och det i sig självt är en rikedom. Tänk om vi alla skulle vilja bo i städer? Landsbygden skulle slutligen bli så gott som obefolkad.

Ett citat ur Suomen Kuvalehti 36/2006, kommundirektör Sten Frondéns uttalande:

Numeroiden pohjalta voi kunnanjohtajan mukaan tulla vain yhteen tulokseen. ”Kuntien yhdistäminen ei ole ratkaisu. Tärkeintä on, että niiden välisellä yhteistyöllä saadaan eri palvelulle tarpeeksi suuri asiakasmäärä. Sen me olemme pitkälle jo tehneet.” Yhdessä asiassa päätösvaltaa ei haluta suurin surminkaan luovuttaa muualle. ”Kunnan itsenäisyyden ydin on siinä, että se saa itse päättää, miten se käyttää verorahansa. Se, kuinka pitkälle kunnan pitää omistaa palvelunsa, edellyttää huomattavasti syvällisempää keskustelua”, Frondén tuumii.

De beslut vi fattar bör vara med tanke på allas bästa, inte enbart vissa personers bästa. I stället för fusioner bör vi uppmuntra till olikheter och samarbete över gränser. Man säger att besväret är ovilja att blicka framåt, men är det verkligen så? Jag blickar framåt med tanke på att hålla landsbygden levande!

AVTALSJURIDIK

Man påstår att tidperspektiv och den kommunala verkligheten gör detaljerade avtal omöjliga. Jag hävdar att så inte är fallet. Meningen säger vad det handlar om. Tidsperspektivet har gjort att man skickar ut bristfälliga möteshandlingar, konstaterar att man har olyckliga formuleringar i det s.k. avtalet.

Borde man inte utföra arbetet så väl som möjligt istället för att med forcerad takt nå det man strävar till? Jag finner detta förfarande oacceptabel med tanke på bristande information och avsaknad av redogörelse av avtalets konsekvenser.

Framtidsvisionen kan inte anses vara ett avtal. Att presentera en framtidsvision som ett avtal är vilseledande. Avtal skall konkret bestå av förpliktelser och skyldigheter, inte visioner. Att presentera en vision som ett avtal är att måla upp en framtid som kanske inte finns. En vision är den utopistiska drömmen som kanske aldrig förverkligas. Ett avtal är vad man konkret förbinder sig till.

Att godkänna detta avtal som är fyllt med formuleringar som i mån av möjlighet, strävar efter, avsikten är... är endast att presentera argument för att uppnå fusion.

Ett exempel på missvisande formulering

Formuleringar som kan leda till missförstånd borde undvikas.

Som exempel kan vi ta det som skrivs om samservicekontor i avtalet, s 3. Flera kommuninvånare tror att vi kommer att ha ett samservicekontor i Liljendal. Så kommer det nödvändigtvis inte att vara. ”Nya Lovisas” stadsdirektör Olavi Kaleva uttalar följande i Borgåbladet, torsdagen 21.08 s. 4 :

I fusionsavtalet finns nämnt att samservicepunkter skall finnas inom området. – Det är inte närmare definierat var de här punkterna skall placeras, säger nya Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva. Det finns inte heller några regler om att det borde finnas en samservicepunkt i varje gammal delkommun.                 

 (Källa: Borgåbladet, s 4, artikel: Nya Lovisa får näringsutvecklingsbolag)

Jag anser att detta är att medvetet vilseleda, vilket över lag inte accepteras i våra lagtexter.

AVSLUTNING

Man har före folkomröstning gått inför att det är fusion som gäller. Man har presenterat fakta på ett sådant sätt som uteslutit andra möjligheter än fusion. Argumentationen för fusion är inte hållbar, den har varierat beroende på tillfället. Prioriteringen har inte varit kommuninvånarnas bästa, utan fusion och tjänstemännens positioner!  Bl a gick man ut med påstående att fusion gällde endast fem kommuner, inte fyra, före folkomröstningen!

Det svar kommunen presenterat till förvaltningsdomstolen är en massa utopistiska uttalanden, utan verklighetsbaserad relevans. Det besvär jag framställt baserar sig på konkret fakta. I o m att man inte har konkreta svar börjar man beskylla för ovilja för att se framtidens utmaningar o dyl. Detta  har påtagligt präglat fusionsprocessen från början. Man försöker rikta uppmärksamheten på det man tror sig kunna förklara och ”glömmer” resten.

Trots att jag personligen är motståndare av fusion, respekterar jag invånarna och anser att de skall få bestämma, men de skall göra det med all fakta på handen, inte på basen av selektivt utdelad information.

Från första början har jag efterlyst konkret information om vad de båda alternativen, fusion och fördjupat samarbete, skulle medföra. Detta togs det ingen notis om förrän von Martens skulle väljas till utredare. Då skulle bägge alternativ utredas, men von Martens förkastar alternativet fördjupat samarbete och utredningen utgår från fusionsperspektiv. Utredningen skiljer sig från givet uppdrag och jag är mycket förundrad över med vilken expertis von Martens förkastar lagliga alternativ.

Till dags dato finns ingen konkret jämförelse över vad dessa två alternativ skulle leda till i praktiken. Minimal information om ekonomiska konsekvenser finns, ingenstans finns nämnt hur samhället och strukturen påverkas i övrigt. Ingenstans har man gått ut och informerat om hur invånarnas vardagliga liv kan ändras vad gäller t.ex. äldreomsorgen eller barndagvården.

En annan sak som också invånarna undrat över är vägnamn, vad kommer att ske när samma namn finns i flera kommuner? Vem kommer att bli tvungen att avstå från sitt namn? T.ex. i ett avtal som gällde andra kommuner hittade jag följande citat:

Överlappningar i by-, gatu- och vägnamnen utreds, oklarheter avlägsnas och nödvändiga namnändringar görs under år 2009. Vid namnändring beaktas namnens historiska bakgrund och traditionsbakgrunden.

Det finns säkert betydelsefulla förändringar man valt att inte ta i betraktande ty de kunde föranleda missnöje och minska stödet för fusion. Men är tillvägagångssättet det rätta? Är fusion viktigare än demokratisk rättvisa? Jag anser att denna typ av information är information som invånarna borde ha haft tillgång till då de fattade beslut om fusion eller fördjupat samarbete i den rådgivande folkomröstningen.

SAMMANFATTNING

På basen av denna skrivelse och det tidigare inlämnade besväret anser jag att man omöjligen kan godkänna detta förfarande och bör därför upphäva detta beslut och omedelbart försätta det med åtgärdsförbud. 

Högaktningsfullt,

Annika Lindfors